Veckans läxor v. 43

Tisdag:

• Musik grA: resonanslåda + partitur + kammarorkester
• Tyska
• Franska

Onsdag:

• Engelska (Bt): text + glosor A Pizza fot Two
• Engelska (Lk): presens och imperfekt av be och have
• Engelska (Bc): glosor s. 18-19
• Engelska (Br): återberätta The Lottery Ticket med hjälp av stödord på bloggen
• Engelska (Hs): glosor My Great Idea
• Musik grB: kammarorkester

Torsdag:

• Fysik: prov materia
• Spanska (Hg)
• Tyska
• Franska

Fredag:

• Matte: diagnos; läxa?

Petter

Nu har vi här! Fullsatt Culturum, en förebild på scenen och en känsla av förväntan...

Petter är här!

Exempel på hur man skriver en laborationsrapport

Exempel på hur man skriver en laborationsrapport

1. Överskrift - Som överskrift på laborationsrapporten skriver ni namnet på laborationen:

Exempel: Vid vilken temperatur kokar vatten?

2. Namn och klass - Skriv namn och klass på samtliga laboranter (alla som var med och laborera):

Exempel: Kalle Jansson och Lisa Eriksson 7a

3. Syfte – Skriv ner syftet med laborationen, varför ni gör laborationen:

Exempel: syftet med laborationen var att ta reda på vid vilken temperatur vatten kokar.

4. Hypotes – Skriv en eller flera hypoteser = vad tror du att du kommer att få för resultat:

Exempel: Jag tror att vattnet kokarvid 100°C.

5. Plan/utförande - Gör en plan för hur ni ska utföra laborationen. Beskriv även hur ni utförde laborationen från början till slut:

Exempel: Först läste vi igenom laborationsinstruktionerna. Sedan plockade vi fram all laborationsutrustning (och alla kemikalier). Därefter började vi laborera. Vi mätte vilken temperatur vattnet hade varje minut. Resultatet förde vi in i en tabell. Sedan svarade vi på frågorna på laborationsinstruktionen. Vi mätte även vilken temperatur vatten hade när det kokar, samt när det har kokat i 5 minuter. När vi var klara städade vi efter oss.

6. Resultat - Skriv ner ert resultat:

Exempel: här skriver ni det ni har kommit fram till, redovisar tabeller, eventuellt bilder, mätresultat, svarar på eventuella frågor som finns i laborationsinstruktionerna osv.

7. Slutsats/diskussion - Skriv ner en slutsats/diskussion:

Exempel: Här skriver ni vad ni har kommit fram till. Sammanfatta ert resultat och diskutera varför ni fick det resultat ni fick. Googla gärna för att få mer fakta eller fråga läraren (mig). Kolla gärna i er lärobok om ni kan hitta mer information. Skriv även ner hur ni tycker att det har gått att laborera. Skriv även om det är något ni hade kunnat göra bättre eller om allt gick bra.

8. Felkällor - Skriv eventuellt ner felkällor:

Exempel: skriv ner det som har gått fel, om ni har glömt att göra något t.ex. mäta temperatur eller tid. Skriv ner om ni har gjort nått i fel ordning eller liknande.

Prov torsdag 24/10 i fysik: kap. 2 Materia

Sammanfattning fysikprov: Materia torsdag 24/10

Kapitel 2 Materia

Läs sidorna 13-23 + kolla laborationsanteckningar + läs denna sammanfattning

2.1 Atomer är universums byggstenar

• Materia (latin) = ämne eller stoff.
• I fysiken kallas alla olika ämnen runt omkring oss för materia.
• Allt runt omkring oss är materia: stenar, jord, vatten, träd och luft osv.
• Materiens byggstenar är små partiklar som kallas atomer (grekiska) = odelbar.
• Atomer är uppbyggda av:
• En atomkärna = protoner (+) och neutroner (neutral)
• Elektroner = negativt laddade partiklar (-) som kretsar kring atomkärnan.
• Forskarna trodde först att atomer var den minsta byggstenen, men i början av 1900-talet gjorde forskarna upptäckten att atomer byggs upp av mindre delar.
• Det finns lite över 100 sorters atomer som i olika kombinationer kan bilda många olika ämnen.
• Atomer kan sättas ihop till molekyler = ett eller flera sorters atomer som sitter ihop i en bestämd struktur.
• Ämnen delas in i olika grupper:
• Grundämnen = ämnen som är uppbyggda av en enda sorts atomer

Exempel på grundämnen: syre, järn, guld, väte och kol osv. (periodiska systemet).

• Kemiska föreningar = ämnen som är uppbyggda av två eller flera sorters atomer

Exempel på kemiska föreningar: vatten, koldioxid och socker osv.

• Materia kan varken förstöras eller nyskapas à exempelvis när vi eldar försvinner inte materian (ämnet, föremålet) utan den sprids över större yta.
• Materia kan förekomma i tre olika former (faser):
• Fast form (t.ex. is)
• Flytande form (t.ex. vatten)
• Gasform (t.ex. vattenånga).
• En form av materia kan övergå till en annan form:
• Fast form à flytande form = smältning
• Flytande form à fast form = stelning
• Flytande form à gasform = ångbildning
• Gasform à flytande form = kondensation
• En vätska kan övergå till gasform på två olika sätt: genom kokning eller avdunstning
• Is smälter vid 0°C och vatten kokar vid 100°C

2.2 Massa, volym och densitet

• Massa och vikt är samma sak. Ordet massa används inom fysiken när vi pratar om vad någonting väger.
• Massa à beskriver hur mycket materia ett föremål består av.
• Eftersom materia är uppbyggt av atomer beror ett föremåls massa på antalet atomer föremålet innehåller och dessa atomers vikt.
• Grundenheten för massa = ett kilogram (1kg). Ett kilogram = massan hos en liter (l) vatten.
• Andra enheter grundas på kilogram:
• 1 ton = 1000kg (kilogram)
• 1 kg = 10 hg (hektogram)
• 1 hg = 100 g (gram)
• Volym kan mätas i exempelvis kubikdecimeter (dm³) och kubikcentimeter (cm³). Andra enheter som används är liter (l) och milliliter (ml).
• 1 dm³ = 1 liter (l)
• 1 cm³ = 1 milliliter (ml)
• Volymen av en låda kan vi räkna ut genom att ta mängden gånger bredden gånger höjden:
• Volym = längd x bredd x höjd              V = l x b x h
• En sten har oregelbunden form och därför kan inte volymen räknas ut genom att ta längden gånger bredden gånger höjden. Stenens volym räknas istället ut genom att man fyller ett mätglas till hälften med vatten, läser av vattnets volym. Sedan lägger man ner stenen i mätglaset och läser av volymen på nytt. Stenens volym är skillnaden mellan de båda volymerna (se bilden på sida 21 i fysikboken).
• Densitet à beskriver hur tätt atomerna är packade. Ju tätare atomerna är packade, desto högre densitet.
• Densitet = massa / volym                       p = m / v       
• Densitet kan användas för att jämföra massan per volym hos olika ämnen (materia);
• Exempel: vad väger mest? 1cm³ aluminium har massan = 2,7g och 1cm³ järn har massan = 7,9g à densiteten hos aluminium = 2,7g/cm³ och densiteten hos järn = 7,9g/ cm³. Järn har alltså högre densitet än aluminium à väger mer per cm³, järnatomerna är mycket tätare packade än aluminiumatomerna.
• Exempel: Densiteten hos en järnkub med volymen 1 kubikcentimeter och vikten 7,9 gram är = 7,9g / 1cm³ = järn väger 7,9g/cm³.
• Vatten har densiteten 1g/cm³ à 1 cm³ vatten väger 1 g.

Läxor v. 42

Vecka 42 och 43 är det besöksveckor på skolan. Då är ni föräldrar extra välkomna att hälsa på och se hur vi har det! Gå gärna ihop flera föräldrar och kom samtidigt.






Tisdag:

• Språkprov (spanska, tyska, franska)
• Musik grA: ?

Onsdag:

• Engelska (Hs): glosor Pizza for Two
• Engelska (Lk): Show and Tell
• Engelska (Bc): fem frågor på engelska
• Engelska (Br): läsa på sammanfattning om dollar och pund
• Engelska (Bt): glosor och text Fast Food
• Musik grB: resonanslåda + partitur

Torsdag:

• Svenska: sökuppgift internet; kom ihåg att ange källan där du hittar svaren!
• Petter på Culturum
• SO: förhör Asien

Artikel om Petter och läsning från tidningen Metro

Läxor v. 41

Tisdag:

• 8.15-11.15 Kunskapsdagen, sporthallen
• Musik grA: klangfärg + kvintett
• Tyska: familjeord

Onsdag:

• Musik grB: se tisdag
• Engelska (Lk): läs + glosor s. 16 + personliga pronomen
• Engelska (Hs): glosor
• Engelska (Bt): glosor + text Catching the Tube
• Engelska (Bc): blogginlägg "Om jag vann pengar skulle jag..."

Torsdag:

• Språk (ej spanska (Hg))
• NO: kännetecken för teknik, sammanfattning

Fredag:

• Matte: läxa 6
• SO: plugga till prov kartgeografi Asien, förhör onsdag v. 42
• 10.20 Dansföreställning, aulan

Fredag 5 oktober

Hej!

Nu ska ni få testa att arbeta på egen hand!

Jag vill att ni under morgonens läslust och svenska arbetar med det vi började med på svenskan igår. På fredag kommer vi att gå igenom det ni arbetat med och jag kommer att samla in och läsa era anteckningar.





Grundboken s. 248-251 uppgift 5-9 är det ni ska arbeta med. Anteckna era svar och vad ni diskuterar i era anteckningsböcker; har ni inte anteckningsboken, anteckna på annat sätt. Uppgifterna ska vara klara till på fredag. Det ni inte hinner idag blir alltså läxa till på fredag.

Dessutom vill jag att ni arbetar med texten till musiken under den här tiden. Försök lägga åtminstone 20 minuter på att arbeta med texten.

Innan ni går till nästa lektion vill jag att ni svarar på frågorna i formuläret längst ner i inlägget. Kom ihåg att trycka på "Submit" för att skicka dina svar!

Ni har alltså tre uppgifter:

1. Grundboken s. 248-251 uppgift 5-9
2. Arbeta med texten till musikuppgiften
3. Svara på frågorna i formuläret

Ha en trevlig dag!

Bust Da Breakz

Fredagen den 11 oktober kommer ni att få förmånen att se en dansföreställning i skolan.

"Bust Da Breaks tar ett språng in i den tid då hiphopen föddes, nämligen postmodernismen. Breakdance-föreställningen återskapar storstadens uppbrutna, virvlande flimrande och spektakulära verklighet. Hiphopen blir en öppning in i en hyperverklighet där sinnesstämningar uttrycks kroppsligt, där den sociala samvaron manifesteras och blir fysisk.

Föreställningen är en hyllning till den mångfacetterade danskultur som startade i Los Angeles och New Yorks ghetton på 1970-talet. En rörelse i den enskilda kroppen, en rörelse i tiden och en kulturell rörelse som har betytt otroligt mycket för unga världen över – de utsatta, de insatta och de ansatta.

Freestyle Phanatix, en av Skandinaviens största breakdance-trupper, borgar för fullt ös på scenen med sex dansare och en human beatboxer."

Källa: http://www.scenkonstsormland.se/SKOL/Dans-i-skolan-Hosten-2013/Bust-Da-Breakz/

Här nedanför kan du se trailern för den föreställning ni ska få se, men också en beatboxshow från samma grupp!