Aktivitetsdag torsdag 5/6

Planering av kontaktdagen 5/6 för arbetslag 5.

Ca 8.30: Pa möter upp klassen från Långberg på Långberg för gemensam promenad/transport ner till Alpha/Tessin där övriga klasser och mentorer träffar sina klasser 9.00. Mentorer och klasser pressenterar sig för varandra.

9.40: Besök på Alpha.

10.20: Promenad från Alpha till hamnområdet.

11.00 äter vi lunch vid fältet intill Vattensportenshus/Grafittiväggen.

11.30: Olika stationer med samarbetsövningar i mixade grupper

Efter att samtliga grupper har genomfört övningarna avslutas dagen ca. 12.45

Ni ansvarar själva för att ta er till Tessin - ni behöver inte komma till Oppeby först!

Officiell inbjudan

Läxor v. 22

Måndag:

• Mattediagnos (Ae): kapitel 6
• Engelska (Bc): presentation Stigtomtabesöket
• Engelska (Lk): film
• Engelska (Br): spela upp dialogerna - kom ihåg att ta med ev. rekvisita!

Tisdag:

• Mattediagnos (Wi): kapitel 6
• Tyska: Frau Holle 5

Onsdag:

• Inga läxor!

Torsdag och fredag:

• LEDIGT

Läxor v. 21

Tisdag:

• Friluftsdag

Onsdag:

• NO: förhör ekologi, se mer info på bloggen
• Engelska (Lk): oregelbundna verb på f
• Engelska (Bc): ?
• Engelska (Bt): skriva om Forest Gump
• Engelska (Br): öva på dialogen

Torsdag:

• SO: prov på jorden, klimat mm
• Spanska (Hg): glosor, väderfraser och dialog i boken; dialogen ska översättas
• Tyska: Frau Holle 4
• Franska: muntligt berätta om sig själv

Fredag:

• Matte (Ae): läxa 24
• Matte (Wi): ?
• Svenska: sista möjligheten att göra presentation om yrke

Frågor till läxförhöret på onsdag

A Ett träd växer och ökar i vikt med 100 kg. Varifrån kommer det allra mesta av dessa 100 kg?

Svar: Från vatten och luften.

B Varför blir ett träd större och större?
Svar: Träden omformar andra ämnen till ved.

C När avger växterna främst syre?
Svar: Växter avger syre på dagen.

D När tar växterna främst upp koldioxid?
Svar: Växter tar upp koldioxid på dagen.

E Avger växterna en del av vattnet som dem tar upp?

Svar: Växterna avger en del av det vatten som de suger in.

F Om alla växter på en ö dör – vad händer då med djuren på ön?
Svar: alla djur dör så småningom.

G Vad kallas alla individer av en viss art i ett område kallas?
Svar: Population.

H Vilken organismgrupp kan omvandla luftens kväveatomer till en användbar form?
Svar: Bakterier.

I Vilken grupp av organismer ägnar sig i allmänhet inte åt nedbrytning?

Svar: Växter.

J Vilken huvudsaklig uppgift har producenterna i ekosystemet?

Svar: Att tillverka (mat).

K Vad kan en ormvråk vara i ett ekosystem?
Svar: Toppkonsument.

L På vilket sätt kan fosfor inte tillföras ett ekosystem?
Svar: Via fotosyntes.

M Vad är det som hela tiden måste tillföras biosfären utifrån?
Svar: Energi.

Svampar

Svampar s.92-98

Svampar är varken växter eller djur utan hör till ett eget rike inom eukaryoterna. Den största skillnaden mellan svampar, växter och djur är sättet dem får sin näring på.

Läs om svampar på sidorna 92-98 och gör uppgifterna nedan:

1.    Svampar är både nyttiga och skadliga:

a.    Vilken nytta gör svampar?

b.    Vilken skada gör svampar?

2.    Svampar skaffar sig näring på tre olika sätt:

a.    Beskriv de tre olika sätten.

b.    Ge exempel på svampar som skaffar sig näring på de olika sätten (minst en från varje sätt).

c.    Förklara varför svampar inte är en växt eller ett djur.

3.    Vad vet du om svampar:

a.    Det är svårt att dela in svampar i grupper. Förklara varför.

b.    Vilken gruppindelning är den enda som är ganska lätt att göra?

c.    Rita eller beskriv en svamp. Ta med så många detaljer som möjligt (använd en svampbok om det behövs).

d.    Beskriv sedan en helt annorlunda svamp. Hur skiljer man svamparna åt?

e.    Gör en lista över svampar du känner till. Vilka av dem är giftiga?

f.     Beskriv hur de tre olika typerna av svampgift verkar.

g.    Förklara begreppet mycel.

h.    Förklara begreppet fruktkropp.

Läxor v. 20

Måndag:

• Franska - glosor, skolord
• NO - uppgifter om växter klart

Tisdag:

• Tyska - glosor och text, Frau Holle
• Franska - glosor, familjeord

Onsdag:

• Engelska (Lk) - oregelbundna verb på d och e
• Engelska (Bt) - se blogg
• Engelska (Bc) - se blogg

Torsdag:

• Tyska - glosor och text, Frau Holle
• Franska - skriva en text om en påhittad karaktär/person

Fredag:

• Matte (Ae) - läxa 23
• Matte (Wi) - ?

Läxor v. 19

Onsdag:

• Engelska (Lk): oregelbundna verb på c, workbook
• Engelska (Br): What the Shark Vomited glosor + text
• Engelska (Bt): workbook s. 130-13, did
• Engelska (Bc): ?

Torsdag:

• Franska
• Tyska

Fredag:

• Matte: läxa 22
• Svenska: presentation om yrken klar att genomföras

Läxor v. 18

Måndag

• Engelska (Br): presentation om delstat klar
• Matte (Ae): läxa 21

Tisdag:

• Språkprov - franska, tyska, spanska
• Matte: omprov kapitel 5

Onsdag:

• Engelska (Lk): oregelbundna verb, workbook
• Engelska (Hs): stencil, stryka under nya ord och översätta en sida
• Engelska (Bc): svara på frågorna till House of Rats; text s. 114-115 textbook, frågor s. 149A i häftet
• Engelska (Bt): workbook s. 128 129 do/does
• NO: etologiuppgift klar (se blogginlägg)

Torsdag:

• Ledigt

Fredag:

• Ledigt

Etologi s. 63

Etologi (s. 63)

* Etologi (vetenskap) = läran om djurens beteende.

* Etolog = person som studerar beteenden.

Medfödda och inlärda beteenden

• När människan levde som jägare och samlare var det viktigt att ha kunskaper om djurs beteende för att få mat för dagen.

• Djur kan bete sig på olika sätt. Beteenden kan tillexempel vara:
• Aggressiva – t.ex. när de försvarar revir, under parningstiden
• Sexuella – t.ex. skendräktiga tikar som bär runt på saker isf. Valpar, uppvaktning med sång, dans
• Sociala – t.ex. vid rangordning i flocken, dofter, läten och kroppsspråk. .

• Beteenden kan vara:
• Medfödda (=beteenden som djuret har sen födseln) – t.ex. att vi kan gå, fåglar kan flyga.
• Inlärda (= beteenden som djuren lär sig under livet) – t.ex. att vi kan tala, hitta mat.

• Instinkt eller instinkthandlingar = medfödda beteenden som är typiska för en viss art.
• T.ex. katter reser rygg när de är arga och viftar på svansen när de är glada.

• Instinkthandlingar kan startas av nyckelretningar = något som djuret ser, känner, hör eller känner lukten av (är som ett lås: det behövs en nyckel för att öppna det).
• T.ex. att fågelungar öppnar munnen när boet skakar (det gör det när föräldrarna landar).

• Motivation är nödvändigt för beteenden.
• T.ex. en fisk som inte är hungrig jagar inte efter ett drag.

• Aptitbeteenden = beteenden som djur inte får utlopp för.

• Exempel på olika sätt att lära sig nya beteenden är:
• Härmning – härmar andra djur t.ex. fåglar lär sig sjunga
• Prägling – djuret lär sig tidigt ett beteende (präglas på) som inte kan läras in senare t.ex att andungar följer mamman eller något annat, husdjurs sociala beteende.
• Upprepade försök – djur lär sig beteenden genom upprepning t.ex. husdjur som öppnar dörrar (mer utvecklade djur lär sig lättare och snabbare).

Hur ”pratar djur”

• Djur pratar inte som vi utan de kommunicerar med hjälp av olika signaler. Mer utvecklade arter har mer avancerat språk. Exempel på signaler är:
• Former och utseende
• Färger (synas, skrämmas/varnas, härmas och kamouflering)
• Ljud (orientering och kommunikation)
• Rörelser (antenner, kroppsdelar, dansrörelser och andra kroppsrörelser)
• Dofter (doftkörtlar och feromoner)

• Många djur härmar farliga/giftiga djur för att klara sig från fiender.

• Revir = det område där ett djur lever och som det försvarar (slåss eller sjunger/gör läten). Reviren kan vara olika stora. I reviret:
• Söker djuret mat
• Bygger djuret sitt bo
• Föder djuret upp sina ungar

• Djurarter som är nära släkt har ofta liknande beteenden t.ex. människor och schimpanser.

Etologi: Studie av ditt husdjur

Etologi – läran om djurs beteende

Gör en beskrivning av ditt husdjurs olika beteenden. Om du inte har ett eget husdjur kan du fråga någon i klassen eller någon annan som du känner som har husdjur om ni kan göra uppgiften tillsammans. Komplettera gärna beskrivningen med bilder.

Lämna in och redovisa den färdiga uppgiften senast 30/4.

Ta hjälp av följande frågor när du studerar ditt husdjur:

1. Hur visar ditt husdjur att den är

a) arg

b) rädd

c) hungrig

2. Hur beter sig ditt husdjur när den möter ett annat djur?

3. Vad kan svansen uttrycka? (om djuret har svans)

4. Kan du komma på vad olika läten betyder?

5. Kan man se olika sinnesstämningar i djurets

ansiktsuttryck? (t.ex. glad, arg, rädd osv.)

6. a) Markerar ditt husdjur revir?

    b) Hur gör den i så fall?

7. Vem har högst rangordning i familjen, du eller ditt husdjur?

8. Har du lyckats lära ditt husdjur något speciellt? Vad har den i så fall lärt sig och hur har träningen gått till?

Läxor v. 17

Tisdag:

Onsdag:

• NO-prov: biologi, djur (lösblad och bok)

Torsdag:

Fredag:

Svensklektionerna...

Herre jösses, vilken grupp ni har blivit! Jag är sjukt imponerad och stolt över hur ni har arbetat de senaste veckorna på svensklektionerna.

Ni följer instruktionerna, ni utnyttjar lektionstiden och framför allt -  ni respekterar varandra genom att ge varandra arbetsro och genom att lyssna på varandra.

Fortsätt så här!

   

Läxor v. 15

Måndag:

• Engelska (Br): ta reda på punkt 1a om din delstat
• Engelska (Bc): besök på Stigtomta skola
• Engelska (Lk). ta med kläder till Snövit

Tisdag

• Tyska: glosor+text S:t Martins dag
• Musik GrA: namn på instrument
• Matte: prov kapitel 5

Onsdag:

• Musik GrB: se tisdag
• Engelska (Hs): glosor Home or Away, grammatik some/any
• Engelska (Bt): se info på bloggen

Torsdag:

• Svenska: välj ett påstående som du vill skriva om från svenskbloggen
• Tyska: glosor
• Franska: se info på bloggen
• Spanska (Hg): ?

Fredag:

• Matte: ?

Konstnärsbesök

Konstnärsbesök

Idag har jag, tillsammans med några elever, varit på Culturum och träffat konstnären som ska göra en av tavlorna till den nybyggda högstadiebyggnaden. Eleverna fick komma med förslag på motiv, färger eller annat som de tyckte var viktigt för konstverket.

Konstnären hade rest med tåg från Ingolstadt i södra Tyskland, och han hade ryggsäcken fylld med de konstverk i tyg som han jobbar med. Det var spännande att se tekniken han använde, linoleumtryck på tyg. Tavlorna var jättestora, runt två gånger två meter!

/Ann-Marie

Kika in på hans hemsida om du vill se exempel på den konst han jobbar med:

Fredriks hemsida

Men vad är linoleumtryck då?

Sammanfattning ryggradsdjur: fåglar och däggdjur s. 60-67

Fakta	Fåglar	Däggdjur
Gruppindelning inom de olika grupperna av ryggradsdjur	Det finns ca 10 000 kända fågelarter. Fåglar delas in i flera olika fågelgrupper t.ex. dopping fåglar, pingvinfåglar, hönsfåglar osv.	Däggdjuren delas in i tre grupper: kloakdjur, pungdjur och moderkaksdjur. Däggdjuren är en liten djurgrupp med ca 4 700 arter.
Anpassning till levnadsmiljö	Fåglar är strömlinjeformade och kroppen är täckt av fjädrar. Skelettet är delvis fyllt med luft à skelettet blir lätt. Fåglar har kraftiga bröstmuskler och vingar som gör dem anpassade för att kunna flyga.	Däggdjur lever ofta i grupp. Gruppen kallas även flock. Inom flocken finns det en viss rangordning. Ofta har gruppen en ledare. Fördelarna med att leva i grupp är: skydd, jakt, hitta en partner, dem yngre lär sig av dem äldre osv.
Andning	Fåglar har mycket effektiva lungor. Först tas syret upp en gång vid inandningen (luften går då via lungorna till luftsäckarna) och sedan en gång till då luften pressas ut ur luftsäckarna.	Däggdjuren andas med lungor. Vattenlevande däggdjur måste upp till ytan för att andas in nytt syre.
Värmereglering	Fåglar har hög kroppstemperatur (ca 40°C). Fåglar är jämnvarma, vilket innebär att dem kan reglera sin kroppstemperatur så att den alltid är lika hög.	Däggdjuren är jämnvarma, vilket innebär att kroppstemperaturen inte ändrar då vädret blir varmare.
Utmärkande kroppsdelar/organ	Fåglar har: -          Vingar -          Näbb -          Gripfötter med klor -          ”Kloak” = en öppning för könsceller, urin och avföring	Alla däggdjur diar sina ungar. Namnet däggdjur kommer från ordet dägga som är ett gammalt ord för dia. Mjölken kommer från mjölkkörtlar hos honan. -          Däggdjuren har även svettkörtlar. -          Kloakdjuren har en ”kloak” = en öppning för könsceller, urin och avföring (där av namnet kloakdjur). -          Moderkaksdjuren och pungdjuren har en moderkaka. -          Pungdjuren har även en så kallad ”pung”= hudficka.

Fakta	Fåglar	Däggdjur
Sinnen	Fåglar har bra syn och hörsel som är viktigt vid jakt. Det gör det svårt att smyga sig på en fågel.	De flesta däggdjur har ett välutvecklat luktsinne. Många däggdjur har även bra hörsel- och känselsinnen.
Skydd mot uttorkning/yttre påverkan	Fåglar har en fjäderdräkt som skyddar kroppen. Många fåglar har vattenavstötande fjädrar och fjädrar som hjälper fågeln att hålla värmen.	De flesta däggdjur har någon form av päls eller liknande. Pälsen hjälper däggdjuren att hålla värmen.
Förökning	Fåglar har inre befruktning. Ägget befruktas inne i honfågeln och sedan värps ägget fram när det har bildats ett skal. Många fåglar bygger bon och ruvar på äggen tills de kläcks och sedan matar föräldrarna sina ungar.	Kloakdjuren: näbbdjur och myrpiggsvin är de enda däggdjur som lägger ägg. Pungdjuren och moderkaksdjuren föder levande ungar. Äggen befruktas och utvecklas inne i honan. Däggdjuren tar hand om sina ungar och ger dem näring via modersmjölken.
Utveckling	Fåglarna utvecklades troligen från dinosaurierna.	Däggdjuren har troligen utvecklats från däggdjursliknande reptiler (kräldjur), som kallades therapsider. Dem tidigaste däggdjuren var lika kloakdjuren. Dem lade ägg och levde på insekter.
Överlevnad under vintern	Fåglar delas in i två grupper: flyttfåglar och stannfåglar. Fåglarna som flyttar flyger söder ut under vinterhalvåret, men återvänder på våren.	De flesta däggdjur är aktiva även under vinterhalvåret. Pälsen skyddar dem från att frysa och vi människor tar hjälp av varma kläder. Vissa däggdjur som t.ex. fladdermöss och hasselmusen går i dvala på vintern pga. kylan och brist på mat.
Övriga fakta	Många fåglar uppvaktar varandra med dans och olika läten/fågel sång. Varje fågelart har sin typiska sång.	Däggdjurens storlek varierar: flimmernäbbmusen är det minsta däggdjuret på land och blåvalen är det största vattenlevande däggdjuret. Däggdjuren lever både i vatten och på land.

Sammanfattning ryggradslösa djur: leddjur s. 44-53

Sammanfattning ryggradslösa djur: leddjur s. 44-53                                    

Leddjuren delas in i fyra olika grupper: insekter, kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar. Leddjuren har ett hårt och motståndskraftigt hudskelett (”skal”) med leder. Hudskelettet är uppdelat i böjliga leder så djuret kan röra sig. Hudskelettet skyddar mot fiender och uttorkning samt fungerar som ett muskelfäste. Hudskelettet kan inte växa, utan djuret måste byta ut hudskelettet när kroppen växer.

Grupp	Antal ben	Exempel på djur
Insekter	6 st	Myra, fluga, fjäril, skalbagge osv.
Spindeldjur	8 st	Spindlar, kvalster (fästingar), skorpioner osv.
Kräftdjur	Minst 10 st	Kräftor, gråsuggor, havstulpaner, räkor osv.
Mångfotingar	Minst 18st	Tusenfoting

Insekter

-          Mer än 80% av alla djurarter är insekter.

-          Har sex stycken ben.

-          T.ex. myra, fjäril, geting, skalbagge, mygga, trollslända osv.

-          Insektens byggnad:

o   Fasettögon = många små ögon (hundratals), uppfattar rörelse bra, färgseende.

o   Punktögon = ett par ögon (2 st ögon) mitt på huvudet som är ljuskänsliga.

o   Antennerna = är känselspröt och luktorgan som används för kommunikation (hjälper insekterna att hitta till blommor, eller hanar till honor).

o   Insekter andas med trakéer = tunna luftrör på hela kroppen (när en insekt viftar på kroppen förs luften in genom trakéerna och ut i hela kroppen).

o   Vingar = tunna hudveck (inte separata utväxter som hos t.ex. fåglar).

-          Insekternas förvandling från ägg till vuxen insekt kan ske på två olika sätt:

1)      Fullständig förvandling:

Ägg à larv (aktiv/äter) à puppa (omvandling) à vuxen insekt

Sker hos t.ex. fjärilar, getingar, humlor, bin, myror osv.

2)      Ofullständig förvandling:

Ägg à liten nymf (liknar den vuxna, byter hudskelett)à stor nymf (byter hudskelett)à vuxen insekt

Sker hos t.ex. trollsländor, gräshoppor, bladlöss, tvestjärtar osv.

-          Insekter är goda byten för många andra djur exempelvis spindlar, fiskar, grodor, ödlor och fåglar osv.

-          Insekterna kan försvara sig på olika sätt: se s. 51 i biologiboken.

-          Det finns nyttiga insekter (nyckelpigor, bin, silkesfjärilens larver osv.) och skadliga insekter (t.ex. myggor, loppor, gräshoppor, skalbaggar och löss osv.).

Spindeldjur

-          Har 8st ben

-          Finns i tre stycken grupper:

1)      Spindeldjur

2)      Kvalster (t.ex. fästingar)

3)      Skorpioner

-          Spindlar har fram- och bakkropp, giftiga käkar/tänder, palper (= känselorgan som används bl.a. vid parning) och 8 st punktögon.

-          Spindeltråden bildas i spinnkörtlar på bakkroppen. Spindeltråden är världens starkaste tråd för sin tjocklek, den används för att göra fångstnät, skyddstrådar, linda in byten osv. Alla spindlar bygger inte nät.

-          Kvalster är t.ex. sängkvalster (de flesta är ofarliga, men vissa kan sprida sjukdomar) och fästingen (som suger blod). Fästingar sprider sjukdomar som exempelvis borrelia, TBE och hjärnhinneinflammation.

-          Skorpioner är nattaktiva rovdjur som lever i varma länder. Dem har klor och en gifttagg på bakkroppen. Skorpioner kan vara olika mycket giftiga. Skorpionerna ”stinger” bara om den känner sig hotad.

Kräftdjur

-          Har minst 10 stycken ben.

-          De andas med gälar = andningsorgan.

-          Har antenner och fasettögon.

-          Kräftdjuren finns i:

1)      Havet: t.ex. hummer, krabba, räkor, havstulpan osv.

2)      Sötvatten: Flodkräfta (nästan utdöd p.g.a. kräftpesten) och signalkräfta.

3)      På land: gråsuggan (har också gälar och behöver andas fuktig luft).

-          Många kräftdjur är mycket små (= plankton) och utgör basföda för andra vattenlevande djur

Mångfotingar

-          Har minst 18 stycken ben

-          Delas in i:

1)      Enfotingar

2)      Dubbelfotingar

-          Rekordet på antal ben för mångfotingar är 750 stycken.

-          Mångfotingar lever där det är mörkt och fuktigt (t.ex. bland löv, stenar och i jorden).

-          Mångfotingar som finns i Sverige kan bli ca 4cm och mångfotingar i varma länder blir ca 30 cm långa.

-          Vissa mångfotingar i varma länder kan vara giftia.

Fästingar

Fästingar är blodsugande kvalster som trivs på fuktiga platser och är känsliga för torka. Dem lever ca tre år och övervintrar i jorden. Fästingar omvandlas på följande sätt: ägg à larv à liten nymf à vuxen fästing. Honan behöver suga blod för att kunna lägga ägg.

Ca 10-20% av fästingarna bär på borreliabakterien (smittan syns ofta som en röd ring), som kan ge förlamningar. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Ca 1% bär på TBE-viruset som kan ge hjärnhinneinflammation (minnesstörningar och förlamningar). Det finns inget botemedel mot TBE, därför är det viktigt att vaccinera sig.

Sammanfattning ryggradsdjur: fiskar, groddjur och kräldjur

Fakta	Fiskar	Groddjur	Kräldjur
Gruppindelning inom de olika grupperna av ryggradsdjur	Fiskar delas in i två grupper: -          broskfiskar -          benfiskar	Groddjur delas in i tre grupper: -          grodor -          paddor -          salamandrar	Kräldjuren (reptiler) delas in i fyra grupper: -          ormar -          ödlor -          sköldpaddor -          krokodiler
Anpassning till levnadsmiljö	Fiskar är anpassade till ett liv i vatten.	Groddjur är anpassade till ett liv både på land och i vatten.	Kräldjur är mer anpassade till ett liv på land men lever även i vatten.
Andning	Fiskar andas med gälar (vissa har enkla lungor).	Groddjur andas både med lungor (små grodyngel andas med gälar) och genom huden (hudandning).	Kräldjur andas med lungor (redan som nykläckta).
Värmereglering	Fiskar är växelvarma = deras kroppstemperatur växlar med det omgivande vattnets temperatur.	Groddjur är växelvarma = deras kroppstemperatur växlar med det omgivande vattnets och luftens temperatur.	Kräldjur är växelvarma = deras kroppstemperatur växlar främst med den omgivande luftens temperatur (även vattnets).
Utmärkande kroppsdelar/organ	Fiskar har: -          Fenor: för att kunna simma -          Simblåsa: för att kunna flyta -          Sidolinjeorgan: för att kunna orientera sig och känna av tryckförändringar	En del groddjur har: -          giftigt slem (paddor) -          lång klibbig tunga (grodor och paddor) -          svans (salamandrar) -          Effektiva hoppben (bakben) för att kunna hoppa (grodor och paddor)	En del kräldjur har: -          vissa ormar har ihåliga gifttänder -          ormar ömsar skinn när de växer -          ödlor kan tappa svansen som sedan växer ut igen -          sköldpaddor har en ”näbb” (i stället för tänder) och ett skyddande skal -          krokodiler har många vassa tänder

Fakta	Fiskar	Groddjur	Kräldjur
Sinnen	Fiskar har välutvecklade sinnen: de har bra hörsel-, smak- och luktsinne, de ser bra på nära håll och är uppmärksamma på sin omgivning.	Groddjur ser bra och har snabb reaktionsförmåga. De har även bra luktsinnen.	Kräldjurs sinnen: -          ormar har bra lukt och smaksinne, men dåligt hörselsinne -          krokodiler ser och hör bra
Skydd mot uttorkning/yttre påverkan	Fiskar har fjäll och ett skyddande slemskikt (fisken dör om slemskiktet förstörs).	Groddjur har ett slemskikt (för att hudandningen ska fungera måste det hållas fuktigt) och vissa har svans.	Kräldjur har en torr hud klädd med hudplåtar eller fjäll (skyddar mot uttorkning på land).
Förökning	Fiskar har yttre befruktning: de ”leker” = honan lägger rom (ägg) och hanen befruktar dem med mjölke (spermier).	Groddjur har både yttre (grodor och paddor: rom och spermier) och inre befruktning (salamandrar).	Kräldjur har inre befruktning. Några lägger sedan ägg och några föder levande ungar.
Utveckling	Fiskar var de första ryggradsdjuren.	Groddjuren har utvecklats ur urtida fiskar.	Kräldjuren har utvecklats ur urtida groddjur.
Överlevnad under vintern	Fiskar kan överleva i vattnet på vintern tack vara att vattnet på botten av sjön inte understiger 4°C.	Groddjur överlever vintern genom att gå i dvala = de gräver ner sig i t.ex. mm.	Kräldjur överlever vintern genom att gå i dvala = de övervintrar t.ex. under en sten eller i en grop/ett hål mm.
Övriga fakta	Fiskar kan se väldigt olika ut (tänk på t.ex. sjöhästen och en abborre).	Groddjuren är amfibier (= de lever både på land och i vatten).	Alla ormar i Sverige är fridlysta (= vi får inte döda dem).