Sammanfattning
kemiprov: Luft, ozonlagret och växthuseffekten s. 44-59
Atmosfären:
•
Kring
vår planet finns ett tunt lager luft = atmosfären.
•
Atmosfären
är nödvändig för allt liv på jorden. Utan atmosfären skulle jorden vara kall
och ogästvänlig planet.
Vad innehåller luften?
Luft
är en gasblandning som består av:
•
Kväve
(g), N2 78%
•
Syre
(g), O2 21%
•
Aragon
(g), Ar 0,9%
•
*Andra
gaser 0,06%
•
Koldioxid
(g), CO2 0,04%
•
Vatten
(g), H2O Halten
varierar
* Andra gaser är
bland annat helium, neon, väte, ozon och metan + föroreningar (kväveoxider,
svaveloxider och koloxid).
Kväve:
•
Reagerar
inte lätt med andra ämnen.
• Kvävgas används ofta för att hindra att
andra ämnen reagerar med varandra t.ex. i glödlampor (fylld med kvävgas), mat.
•
Flytande
kväve används för att djupfrysa livsmedel (-196°C).
Syre:
•
Reagerar
mycket lätt med andra ämnen: t.ex. metaller, mat.
•
När
något brinner sker en kemisk reaktion med syre (även cellandning).
•
Syrgas
egenskaper används t.ex. i raketmotorer, inom sjukvården.
Ozon:
•
Ozon är en molekyl som är uppbyggd av tre syreatomer.
Ozon är en molekyl som är uppbyggd av tre syreatomer.
•
Ozon
är en giftig gas med frän lukt.
•
Högt
uppe i atmosfären bildar ozon ett skyddande ozonlager (skydd mot solens UV-strålning).
•
Marknära
ozon bildas längre ner i atmosfären av kväveoxider och syremolekyler (t.ex.
bilavgaser, åsknedslag). Se bild på sida 48.
Koldioxid:
•
Koldioxid är tyngre än det flesta gaser i luften. Koldioxid räknas till växthusgaserna.
Koldioxid är tyngre än det flesta gaser i luften. Koldioxid räknas till växthusgaserna.
•
Koldioxiden
kommer bland annat från människor och andra levande organismer som andas ut
gasen. Koldioxid är växternas viktigaste råvara vid fotosyntesen.
•
Koldioxid
används till mycket: t.ex. fotosyntesen, kolsyra, kylmedel (torris), skydd mot
reaktion med syre, brandsläckare.
Koloxid (kolmonoxid):
•
Giftig gas som normalt inte finns i luften och den bildas vid förbränning av kolföroreningar med för lite tillgång till syre.
Giftig gas som normalt inte finns i luften och den bildas vid förbränning av kolföroreningar med för lite tillgång till syre.
•
Om
man andas in kolmonoxid kan det leda till döden pga. att den liknar
syremolekylen (fäster till hemoglobinet).
Väte:
•
Väte
är det vanligaste atomslaget i hela universum (finns i stjärnorna och i solen).
•
Väte
är ofta bundet i kemiska föreningar.
•
Väte
är en lätt gas som reagerar lätt med syre (blandningen kallas knallgas).
•
Väte användes förr för att fylla balonger och luftskepp. Men på grund av explosionsrisken är det idag förbjudet.
Väte användes förr för att fylla balonger och luftskepp. Men på grund av explosionsrisken är det idag förbjudet.
Ädelgaser:
•
Reagerar
inte gärna med andra ämnen à därför kallas de ädelgaser.
•
Ädelgaser
förekommer i luften som enskilda atomer.
Vatten:
•
Över
70 % av jordens yta täcks av vatten.
•
Mängden
vattenånga i luften beror på luftens temperatur à varm luft kan
hålla kvar mycket mer vattenånga än kall luft (kallas luftfuktighet).
Växthuseffekten se bild på sida 54-55:
•
Strålning
från solen (UV-strålning) värmer upp marken à värmestrålning
(IR-strålning) avges från marken. UV-strålning à värmestrålning
(IR-strålning).
•
Växthuseffekten
beror på att växthusgaser som finns i luften kan hålla kvar/absorbera en del av
värmestrålningen à värmen hålls kvar på jorden (på
samma sätt som glasrutorna i ett växthus håller kvar värmen).
•
Växthusgaser
kallas de gaser som bidrar till att hålla kvar värmestrålningen från marken och
hindrar dem från att försvinna ut i rymden.
•
Till
växthusgaserna räknas: metan, koldioxid, vattenånga och kväveoxider m.fl.
•
Utan
växthusgaserna skulle det vara mycket kallare här på jorden (ca -19 grader
Celsius istället för ca +15 grader Celsius).
Luften är inte ren:
•
Luften
omkring oss är inte helt ren eftersom vi släpper ut olika typer av
föroreningar: bilavgaser, utsläpp från industrier, uppvärmning av hus mm.
•
Ingenting
försvinner av det vi släpper ut à utan det
sprider sig till andra platser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar