Sammanfattning ryggradslösa djur: leddjur s. 44-53

Sammanfattning ryggradslösa djur: leddjur s. 44-53                                    

Leddjuren delas in i fyra olika grupper: insekter, kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar. Leddjuren har ett hårt och motståndskraftigt hudskelett (”skal”) med leder. Hudskelettet är uppdelat i böjliga leder så djuret kan röra sig. Hudskelettet skyddar mot fiender och uttorkning samt fungerar som ett muskelfäste. Hudskelettet kan inte växa, utan djuret måste byta ut hudskelettet när kroppen växer.

Grupp	Antal ben	Exempel på djur
Insekter	6 st	Myra, fluga, fjäril, skalbagge osv.
Spindeldjur	8 st	Spindlar, kvalster (fästingar), skorpioner osv.
Kräftdjur	Minst 10 st	Kräftor, gråsuggor, havstulpaner, räkor osv.
Mångfotingar	Minst 18st	Tusenfoting

Insekter

-          Mer än 80% av alla djurarter är insekter.

-          Har sex stycken ben.

-          T.ex. myra, fjäril, geting, skalbagge, mygga, trollslända osv.

-          Insektens byggnad:

o   Fasettögon = många små ögon (hundratals), uppfattar rörelse bra, färgseende.

o   Punktögon = ett par ögon (2 st ögon) mitt på huvudet som är ljuskänsliga.

o   Antennerna = är känselspröt och luktorgan som används för kommunikation (hjälper insekterna att hitta till blommor, eller hanar till honor).

o   Insekter andas med trakéer = tunna luftrör på hela kroppen (när en insekt viftar på kroppen förs luften in genom trakéerna och ut i hela kroppen).

o   Vingar = tunna hudveck (inte separata utväxter som hos t.ex. fåglar).

-          Insekternas förvandling från ägg till vuxen insekt kan ske på två olika sätt:

1)      Fullständig förvandling:

Ägg à larv (aktiv/äter) à puppa (omvandling) à vuxen insekt

Sker hos t.ex. fjärilar, getingar, humlor, bin, myror osv.

2)      Ofullständig förvandling:

Ägg à liten nymf (liknar den vuxna, byter hudskelett)à stor nymf (byter hudskelett)à vuxen insekt

Sker hos t.ex. trollsländor, gräshoppor, bladlöss, tvestjärtar osv.

-          Insekter är goda byten för många andra djur exempelvis spindlar, fiskar, grodor, ödlor och fåglar osv.

-          Insekterna kan försvara sig på olika sätt: se s. 51 i biologiboken.

-          Det finns nyttiga insekter (nyckelpigor, bin, silkesfjärilens larver osv.) och skadliga insekter (t.ex. myggor, loppor, gräshoppor, skalbaggar och löss osv.).

Spindeldjur

-          Har 8st ben

-          Finns i tre stycken grupper:

1)      Spindeldjur

2)      Kvalster (t.ex. fästingar)

3)      Skorpioner

-          Spindlar har fram- och bakkropp, giftiga käkar/tänder, palper (= känselorgan som används bl.a. vid parning) och 8 st punktögon.

-          Spindeltråden bildas i spinnkörtlar på bakkroppen. Spindeltråden är världens starkaste tråd för sin tjocklek, den används för att göra fångstnät, skyddstrådar, linda in byten osv. Alla spindlar bygger inte nät.

-          Kvalster är t.ex. sängkvalster (de flesta är ofarliga, men vissa kan sprida sjukdomar) och fästingen (som suger blod). Fästingar sprider sjukdomar som exempelvis borrelia, TBE och hjärnhinneinflammation.

-          Skorpioner är nattaktiva rovdjur som lever i varma länder. Dem har klor och en gifttagg på bakkroppen. Skorpioner kan vara olika mycket giftiga. Skorpionerna ”stinger” bara om den känner sig hotad.

Kräftdjur

-          Har minst 10 stycken ben.

-          De andas med gälar = andningsorgan.

-          Har antenner och fasettögon.

-          Kräftdjuren finns i:

1)      Havet: t.ex. hummer, krabba, räkor, havstulpan osv.

2)      Sötvatten: Flodkräfta (nästan utdöd p.g.a. kräftpesten) och signalkräfta.

3)      På land: gråsuggan (har också gälar och behöver andas fuktig luft).

-          Många kräftdjur är mycket små (= plankton) och utgör basföda för andra vattenlevande djur

Mångfotingar

-          Har minst 18 stycken ben

-          Delas in i:

1)      Enfotingar

2)      Dubbelfotingar

-          Rekordet på antal ben för mångfotingar är 750 stycken.

-          Mångfotingar lever där det är mörkt och fuktigt (t.ex. bland löv, stenar och i jorden).

-          Mångfotingar som finns i Sverige kan bli ca 4cm och mångfotingar i varma länder blir ca 30 cm långa.

-          Vissa mångfotingar i varma länder kan vara giftia.

Fästingar

Fästingar är blodsugande kvalster som trivs på fuktiga platser och är känsliga för torka. Dem lever ca tre år och övervintrar i jorden. Fästingar omvandlas på följande sätt: ägg à larv à liten nymf à vuxen fästing. Honan behöver suga blod för att kunna lägga ägg.

Ca 10-20% av fästingarna bär på borreliabakterien (smittan syns ofta som en röd ring), som kan ge förlamningar. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Ca 1% bär på TBE-viruset som kan ge hjärnhinneinflammation (minnesstörningar och förlamningar). Det finns inget botemedel mot TBE, därför är det viktigt att vaccinera sig.