Sammanfattning
kemiprov: Luft, ozonlagret och växthuseffekten s. 44-59
Atmosfären:
•
Kring
vår planet finns ett tunt lager luft = atmosfären.
•
Atmosfären
är nödvändig för allt liv på jorden. Utan atmosfären skulle jorden vara kall
och ogästvänlig planet.
Vad innehåller luften?
Luft
är en gasblandning som består av:
•
Kväve
(g), N2 78%
•
Syre
(g), O2 21%
•
Aragon
(g), Ar 0,9%
•
*Andra
gaser 0,06%
•
Koldioxid
(g), CO2 0,04%
•
Vatten
(g), H2O Halten
varierar
* Andra gaser är
bland annat helium, neon, väte, ozon och metan + föroreningar (kväveoxider,
svaveloxider och koloxid).
Kväve:
•
Reagerar
inte lätt med andra ämnen.
• Kvävgas används ofta för att hindra att
andra ämnen reagerar med varandra t.ex. i glödlampor (fylld med kvävgas), mat.
•
Flytande
kväve används för att djupfrysa livsmedel (-196°C).
Syre:
•
Reagerar
mycket lätt med andra ämnen: t.ex. metaller, mat.
•
När
något brinner sker en kemisk reaktion med syre (även cellandning).
•
Syrgas
egenskaper används t.ex. i raketmotorer, inom sjukvården.
Ozon:
•
Ozon är en molekyl som är
uppbyggd av tre syreatomer.
•
Ozon
är en giftig gas med frän lukt.
•
Högt
uppe i atmosfären bildar ozon ett skyddande ozonlager (skydd mot solens UV-strålning).
•
Marknära
ozon bildas längre ner i atmosfären av kväveoxider och syremolekyler (t.ex.
bilavgaser, åsknedslag). Se bild på sida 48.
Koldioxid:
•
Koldioxid är
tyngre än det flesta gaser i luften. Koldioxid räknas till växthusgaserna.
•
Koldioxiden
kommer bland annat från människor och andra levande organismer som andas ut
gasen. Koldioxid är växternas viktigaste råvara vid fotosyntesen.
•
Koldioxid
används till mycket: t.ex. fotosyntesen, kolsyra, kylmedel (torris), skydd mot
reaktion med syre, brandsläckare.
Koloxid (kolmonoxid):
•
Giftig gas som
normalt inte finns i luften och den bildas vid förbränning av kolföroreningar
med för lite tillgång till syre.
•
Om
man andas in kolmonoxid kan det leda till döden pga. att den liknar
syremolekylen (fäster till hemoglobinet).
Väte:
•
Väte
är det vanligaste atomslaget i hela universum (finns i stjärnorna och i solen).
•
Väte
är ofta bundet i kemiska föreningar.
•
Väte
är en lätt gas som reagerar lätt med syre (blandningen kallas knallgas).
•
Väte användes förr för att fylla
balonger och luftskepp. Men på grund av explosionsrisken är det idag förbjudet.
Ädelgaser:
•
Reagerar
inte gärna med andra ämnen à därför kallas de ädelgaser.
•
Ädelgaser
förekommer i luften som enskilda atomer.
Vatten:
•
Över
70 % av jordens yta täcks av vatten.
•
Mängden
vattenånga i luften beror på luftens temperatur à varm luft kan
hålla kvar mycket mer vattenånga än kall luft (kallas luftfuktighet).
Växthuseffekten se bild på sida 54-55:
•
Strålning
från solen (UV-strålning) värmer upp marken à värmestrålning
(IR-strålning) avges från marken. UV-strålning à värmestrålning
(IR-strålning).
•
Växthuseffekten
beror på att växthusgaser som finns i luften kan hålla kvar/absorbera en del av
värmestrålningen à värmen hålls kvar på jorden (på
samma sätt som glasrutorna i ett växthus håller kvar värmen).
•
Växthusgaser
kallas de gaser som bidrar till att hålla kvar värmestrålningen från marken och
hindrar dem från att försvinna ut i rymden.
•
Till
växthusgaserna räknas: metan, koldioxid, vattenånga och kväveoxider m.fl.
•
Utan
växthusgaserna skulle det vara mycket kallare här på jorden (ca -19 grader
Celsius istället för ca +15 grader Celsius).
Luften är inte ren:
•
Luften
omkring oss är inte helt ren eftersom vi släpper ut olika typer av
föroreningar: bilavgaser, utsläpp från industrier, uppvärmning av hus mm.
•
Ingenting
försvinner av det vi släpper ut à utan det
sprider sig till andra platser.